Nytt rum, ny skola, nya möjligheter...


 

För ett års sedan hade jag ingen aning att jag skulle sitta här, mitt ute i Värmland och plugga musik...vem hade det? Men nu har jag tagit mitt pick och pack och flyttat... Imorgon börjar det nya läsåret och jag ska ta till vara på varje tillfälle att lära mig nya saker inom musik.
Min kära mor och syster har hjälpt mig enormt med alla mina saker! Visste inte att man kunde ha så här många ägodelar vid 20-års ålder - helt galet! Men har man alla sakerna runt sig så känner man sig också hemma.

Troili heter internatgården jag bor på...




Och detta är utsikten från rummet...




Välkomna om ni hitter hit....




Inga måsten...



Jag tycker så mycket om att ta promenader, ströva runt som man vill och inte ha några måsten som måste bli gjorda....
Idag var det en helt fantastisk dag för detta, sagt och gjort... Man tänker bra när man är ute i naturen. Tankarna blir liksom mer klara när man får frisk, ny luft i lungorna och kan njuta av all skönhet som naturen avspeglar - ja ett litet tips bara. ;)

Inga måste=promenad

Vad kommer att stå skrivet på din gravsten?





Denne man gick emot hela det engelska samhället tankesätt om människovärde och liv... Han ägnade större delen av sitt liv till att stå upp för det rätta och kämpa emot slavhandeln som 
var helt accepterat i samhället.
Han, ensam, mot alla andra i parlamentet stod upp för det rätta, för människoliv för människovärde när alla andra, antingen genom sin tystnad eller genom att själva vara delaktiga aktivt i slavhandeln, förespråkade den på alla sätt.

När jag såg "Amazing Grace" igår, kom en tanke till mig som jag skulle vilja dela:

Vad kommer stå på min gravsten när min tid här är förbi? Kommer jag bara ha varit en i mängden som inte ens andades för det rätta? I pressade situationer när folk frågar på vilken sida man står på i olika viktiga frågor, kommer jag då ha vågat stå för vad jag anser rätt, fastän ALLA andra står på den andra sidan?

Våga stå upp för det som är sant, värdigt, och rent... även om halva Sverige inte gör det...

Våga vägra att vara en i mängden som håller med om allt genom att inte höja sin röst för det som felaktigheter i vårt samhälle. 
 
William Wilbeforce är nu min största förebild....


Citat Albert...




"Det finns bara två sätt att leva sitt liv...
Det ena är som om inget är ett mirakel.
Det andra som om allting är ett mirakel..."




Albert Einstein


Livs-njutare...


Jag har kommit underfund med mig själv funderande över vilka som är riktiga förebilder i livet... Och då kom min katt Findus upp i min tanke. Varför kan man då fråga sig; blir ens katt en förebild?
Jo, svaret syns tydligt på bilden. Han är en livsnjutare... Han bekymrar sig inte över morgondagen, eller om man ska få mat. Han bryr sig inte om någon drar honom i svansen eller kastar upp honom i luften. Oavsett vad som händer honom, njuter han av att få leva, vilket kan vara svårt att påminna sig om.. Därför har jag ägnat detta inlägg till min katt;
Tack Findus att du är en stoor förebild i mitt liv. ;)

Jag och alla pensionärer...


Idag var tre generationer av Gidlöf´s familjen representerade på Leksands konstmuseeum, där en sommarkonsert erbjöds. Farfar Gidlöf, Far Gidlöf och Barnbarn/Dotter Gidlöf.
Kvällens program bestod av mästerverk från 3 tidlösa musikgeneier; Frans Schubert, Joseph Haydn och Johannes Brahms. Helt sagolikt! Jag njöt i fulla drag. Musikerna och sopran stjärnan Christina Högman var helt fantastiska. :)
Jag och alla pensionärer vill tacka för denna kväll .. ;)

The day,the dream,the love...




Love is patient, Love is kind...
It always protects,
always trusts,
always hopes,
always perveres...



Congratulation to you both, Anna and Todd Eisley..

En Halv-Semester-Vecka



Vilken underbar halv semster vecka... Den kunde absolut inte blivit bättre..
Catta, Tess och Jag tog en lång promenad i skogen, vi blev jagade av tjurar och ibland fanns stigen och biland inte , men oj vad jag hade träningsvärk i benen. Det behövde jag verkligen - när man annars sitter still hela dagarna på jobbet,..
Så vi kom i alla fall hem hela och trötta för att möte morgondagen hemma hos Maria Vethe! En blandning av inflyttnings-kalas-lunch-mys, med tjejerna! Bio -The Proposal blev sedd tillsammans med Carro och Vik. :) 
Återstoden av tiden blev det filmkväll, bad, chokladpudding och tjejsnack- Kan det ha varit bättre?
Tack vänner för en oförglömlig semester... Det blir inte alltid som man tänkt sig och ibland är det tur ;)

Inga gråa dagar finnes..

Gråa dagar är inga gråa dagar när man har sina solstrålar till vänner att hänga med...
En Uppskattning till Er, Ni vet vilka Ni är ;)

// Mig Sandra

Vad är väl midsommar i Leksand....



Äntligen har sommaren med stort S kommit. Vi var alla lite vemodiga i början av juli
men nu har det verkligen anlänt - vårkänslorna har stigit ytterligare några grader...
Midsommarafton var vädret halvklart till mulet med små skurar av regn, men mot kvällen
kom solen och det var faktiskt uppehåll hela kvällen.. - Nu ska jag sluta att leka metereolog..
Leksand under midsommar ÄR riktig midsommar och det var mig ett sant nöje att få fira den
med ca 27 andra unika, härliga och fantastiska människor från Uppsala. Helt galet blev det också.
När Lydia på kvällen berättade en spökhistoria och det gamla faluröda huset gav riktigt äckliga ljudeffekter till...
När vi alla dansade i den uråldriga ladan- schottis, vals...
När Nic väckte hela huset med näverhornet... Ja, hela midsommar blev över förväntan.
Så klart såg vi även midsommarstången, sveriges längsta, resas upp i hjärtat av Leksand. - Gropen.
10 000 löljliga svenskar som skapade en ring runt den hela och vågade hoppa runt som små grodor.. Detta kan bara upplevas under midsommar- för när annars vågar svensken bjuda på sig själv..?





OBS. Jag har inte skaffat pojkvän - bilden..DS

Solens underverk...

Nu är äntligen våren här! Jag satt på jobbet och bara längtade ut till vårsolen.. Tänk vad lite sol kan göra människor så hemskt trevliga och positivt inställda. Vi bleka svenskar behöver verkligen sol ;)

Jag har tänkt på en till sak idag; Tänk på hur mycket tid vi lägger ner, omedvetet eller medvetet, på att vänta.
Exempel; när vi väntar på tvätten, (om man bor i lägenhet), när man väntar på pizzan som man beställt, när man väntar på bussen. etc.. Hur mycket tid är det inte? Jag tror att jag ska börja gör något nyttigt under den tiden som man väntar.. Den tid som alltid finns, varje dag.. Den väntetiden kan bli en tid av kreativitet och facsination, mitt i den trista vardagen..'
Solen har visst gjort underverk idag, jag har skrivit ett inlägg och kommit på en sisådär ganska bra sak... ;)

En bra dag...

Fy vad jag har blivit dålig på att uppdatera denna blogg... Bedrövligt rent ut sagt. Kan heller inte skylla på något annat än att jag varit lat.  ;) Men nu får det bli ändring på detta.
Idag har det varit 8 plus grader och solen lyckades sprida ut sina varma strålar mot vår kalla planet. :) Inte konstigt att medelsvensson inte mår bra när det under tre månaders tid varit ljust en till tre timmar om dagen.. Tack och lov att våren är på väg och puttar undan kylan...

En bra dag har det varit idag,
Caroline Liljebäck har varit här och vi lagade mat och gjorde riktigt nytttig fruktsallad. :) Viktigt att få lite umgänge när man är ensam mycket... tack carro. :)

Sanna vänner..


Oj, vad man saknar sina vänner när man bor lång borta ifrån de...
Just nu bor jag ca 23 mil ifrån dessa fantastiska, underbara och sprudlande
flickor, och det känns i hjärtat... det måste Ni veta.. Livet har olika banor
för oss alla och dessa tjejer kommer att lyckas med vad de vill..
Vad priviligerad man är som har sådana skönheter som vänninor!
Detta inlägg blev inriktat som ett tack, och speciellt tack till Er, estet tjejer!
////s

2009...

Ännnu ett år, men ändå inte bara ännu ett år... Jag måste säga att ju äldre man blir desto fortare går tiden. Tänk hur lååångt ett sommarlov var när man skulle börja i 4:an till hösten.. ;) Ja, antingen så går tiden fortare när man passerat en viss ålder eller så har ens tidsuppfattning ändrats.. I alla fall så ska jag ta till vara på varje sekund av detta år, massa saker som jag vill göra, måste göra, önskar göra..
"Nyårslöftena" som det så fint kallas har blivit en hela lista, en mental lista.. Allt från att få en bättre hållning, ( avskydde som liten att alltid vara längst) till att göra något dramatiskt, galen och extremt..hm har inte listat ut vad det kan bli än..

Ja, detta år kommer med många möjligheter - mitt motto detta år: Ingenting är omöjligt!. (speciellt inte när man har den starkaste på sin sida..)

God fortsättning på 2009!

Var ska man börja?...

Det är dags nu att det blir något av allting som ligger och maler i huvudet på mig. Kära nån vad många olika ideér man har. Nu är det dags att ge alla dessa en chans till att komma till verket.
Var ska man börja? När man tänker på ALLT man vill göra, hur ska man kunna sila bort en del?
Alla uppmuntrar till att följa sin dröm, men vilken ska man då följa? Det är alldeles för svårt att välja, vilket ibland kan leda till att människor helt lägger ned allt de någonsin drömt om att bli/vara... Vad blir det då av samhället eller vad vi nu ska kalla det vi lever i? Vad skulle hända om alla gjorde så? Då skulle inte vår omgivning se ut som den gör.. Om inte du eller jag blir eller åstadkommer det vi ska bli eller göra, vem ska då göra det? Det kommer bli precis som när man lägger ett pussel och en bit fattas. Bilden blir inte komplett. Alla har ett ansvar att ta fram det där som ligger längst in och kanske håller på att damma igen. Ta fram det och putsa på det, ge det liv och en chans till att komma till verket... Bara du vet vad det är.

Kärleks dikt...

" Sätt mig som ett sigill på ditt hjärta, som ett sigill på din arm.
Ty kärleken är stark som döden, dess svartsjuka obetvinglig som dödsriket.
Dess glöd är som en eldsglöd, en Herrens låga.
De största vatten kan ej släcka kärleken, strömmar kan ej dränka den..."

                              
                                                                                           Ur Höga Visan


kankse, kanske, kanske...

Kankse, kankse, kankse...Den där lilla känslan om hopp, varför ska den finnas där i vissa situationer? Varför kan man inte acceptera som det är? Varför hålla kvar i snöret som heter kankse och försöka klättra upp och se en fantasibild som inte kommer att ske? Man kan inte släppa den vackra bild man har i huvudet om hur det kunde bli.. Samtidigt gör man sig en björntjänst genom att så krampaktigt hålla fast vid den. Varför? Varför har man inte förstånd nog?
Förståndet når till en viss gräns och ibland luras det av alla fantasier som man vill leva med.. Sluta fantisera och ge förståndet lite mer plats när bilderna i huvudet tar över.. 

Varje utgång är en ingång till något annat...

Från skolan- till gymnasiet, från gymnasiet-till?
Varför ska det vara så svårt att vet helt hundra på vad man ska göra? Det finns så otroligt många dörrar att öppna, men hur ska man veta vad som gömmer sig i rummet bakom. Hela livet är som ett enda stort hus, där det finns 1000-tals många rum. Rum som man måste vara i ett tag såsom skolan.. men sen då? När det egentligen inte finns några måsten, när man står i korridoren och det det breder ut sig fyrtio dörrar vilka ser helt olika ut, skiljer sig från varandra vilka döljer helt olika saker. De viskar tyst:" Vågar du öppna mig?"  Hela en liv påverkas i vilket val av dörr man väljer, eftersom man inte kan vända tillbaka till korridoren utan det finns bara en utväg och det är igenom, utgången på andra sidan vilken leder till en ny korridor med nya dörrar.... Aldrig kommer man nog att få reda på hur de andra rummen såg ut...Om man hade valt en annan väg.. Alla dessa "om" som kan resa sig som en stor vägg framför sig..
Men varje utång är en ingång till något annat, något nytt, en ny chans, en ny erfarenhet...
Därför intalar jag mig att inte vända mig om och se tillbaka.. Att se tillbaka sackar ens tempo framåt...Och det är väl framåt man vill?


Att små saker kan betyda så mycket...

Tänk att det är de små sakerna i vardagen som ger den största och längsta glädjen. 
Ett litet ord, en uppmuntran, en blick, ett sms eller ännu bättre; ett brev i brevlådan. ;)
Det är så lätt att man tänker att allt måste vara så uttänkt och planerat, men egentligen är det ju det enkla och lilla som betyder mest. Att någon precis i den sekunden tänkte på dig och gladde dig...Vilken lycka.
lite behövs för att göra någons dag som det heter och tänk hur mycket man får tillbaka när man ger det lilla till någon..
Idag bjöd jag en vän på fika, och bara av det lilla kunde jag glädja henne.  
Ville bara ge lite uppskattning till de enkla sakerna som förgyller vardagen, idag denna 4:e november .. när höstmörket sveper in allt den ser i sin kyla- glädjen och värmen finns i det lilla.
 

En liten flickas tankar...

Vad är ord? Ihopsatta bokstäver som är bestämda att betyda något, som betyder något för de människor som läser orden, de blir en innebörd. En innebörd om att älska eller att hata, att bygga upp eller att bryta ned. Det finns ingen gråzon. Se igenom orden som sägs för de är genomskinliga och bakom fasaden av bokstäver finns en mening och källan till vad som egentligen sägs. 
Vad gör man när orden inte räcker till? När de ord man vill säga inte finns?  Vad tar vid när orden är slut? 
När dimensionen ord tar slut tar något annat vid...Vad vet vi inte,  vi kan inte se det, höra det eller säga det..  
Men det finns där...


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0